Bok: Five Practices

Läs den! Den hjälper dig att genomföra lektioner där eleverna löser problem på ett sätt som stimulerar och utvecklar elevernas tänkande, resonerande och engagemang i ett socialt sammanhang, på ett hyggligt kontrollerat sätt, vilket förbereder dem för sin yrkesverksamma gärning. Det är inte lätt, men bättre än att lära ut en metod som eleverna ska imitera för att sen lösa problem.

Jag försöker att tillämpa strategierna författarna presenterar, något som gör att min undervisning bygger på elevernas tankar och ideer med så lite improvisation som möjligt i stunden. De sammanfattar det i fem steg, men väljer själva att lägga till ett försteg som ligger till grund för arbetet (steg 0).

FÖRE LEKTIONEN:
0. Förberedelse: Sätt upp mål och välj ett problem.
1. Förutspå strategier och representationsformer: Hur kommer eleverna lösa problemet? Vilka svårigheter kan de komma att möta? Hur ska jag bemöta möjliga felaktigheter? Vilka tankar kan eleverna ha? Fastna i?

UNDER LEKTIONEN:
2. Följ elevernas arbete:Vem gör vad? Hur tänker eleverna? Ställ frågor. Supporta diskussioner. Skaffa underlag till en gruppdiskussion.
3. Välja elevlösningar: Vilka typer av lösningsidéer ska visas och diskuteras? Vems?
4. Sekvensera elevlösningar: I vilken ordning ska elevlösningarna visas/diskuteras?
5. Koppla samman elevlösningar: Skapa frågor som länkar samman matematiken bakom olika lösningsidéer.

Allt med målet i sikte.

Bok: Five Practices for Orchestrating Productive Mathematical Discussions av Margaret S Smith & Mary Kay Stein.

Delar av bokens innehåll finns även här.

Jag vill betona att det är rika problem som är aktuella.

Läsförståelse

Inom ramen för vårt Matematikprojekt ska vi under våren ha en studiecirkel för matematik- och svensklärare på Skolan. En målsättning i vårt projekt är att förbättra elevernas läsförståelse, alldeles oavsett om man har läshinder eller inte. Det är ju så enkelt; har eleven inte ens förstått problemet hen ska lösa är det kört. Då tränas inte en enda matematisk förmåga! Det är alltså vårterminens fokus för oss i projektet. Tidigare har vi haft föreläsare på besök som talat om läsförståelse, läs- och skrivsvårigheter och vilken betydelse det har och vilka effekter det kan få.

Studiecirkeln kommer att ledas av en av svensklärarna och som litteratur använder vi bl a Läsning av faktatexter – från läsprocess till lärprocess av Elisabeth Arnbak.

Jag ser mycket fram emot vad samtalen kommer att ge. Tidigare träffar vi har haft har varit positiva och kreativa. Det hoppas jag att vårens sex träffar också blir!

Sifferdjävulen

Av någon anledning beställde jag Sifferdjävulen Jag minns inte varifrån jag fick tipset, men jag minns att det i tipsarens världsbild var märkligt att jag, Fröken Matematik, inte ens kände till boken.

Nu har jag iallafall läst den. Och visst är den trevlig.

Cecilia Christiansen & Tema problemlösning

Efter att lyssnat på ett radioprogram på UR om Cecilias matematikundervisning och läst ett reportage om hur hon använder problem i sin undervisning får jag en bekräftelse på att det är möjligt att arbeta på ett sådant sätt. Men jag får också en stor spark i rumpan; ta tag i att använda tekniken mer ordentligt!

Cecilia har tillsammans med Doris Lindberg skrivit Tema problemlösning, ett häfte med problem i. Problemen är en utmaning, kan presenteras på olika sätt och inbjuder till matematiska samtal. Precis som de problem som finns i Rika problem.

Rika matematiska problem

Boken Rika matematiska problem av Kerstin Hagland, Rolf Hedren och Eva Taflin ger verkligen inspiration till variation.

Boken innehåller flera rika problem och analyser av problemen. I boken ger de även flera tips och idéer på hur undevisning med rika problem kan organiseras samt exempel på hur elever har gått till väga för att lösa problemen. Det finns tankar om bedömning av rika problem också.

Problemen finns även här, men jag rekommenderar er verkligen att läsa hela boken.

För mig är boken en viktig inspirationskälla. Den ger mig hopp om att en förändring är möjlig och visar i vilken riktning jag vill förändra min matematikundervisning.

Men hur ska jag finna en struktur i en undervisning baserad på problemen? Det har jag klurat på länge utan att komma fram till något jag är riktigt nöjd med. Än iallafall.